Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Bedrägerier

Banken tillhandahåller användarvänliga och säkra lösningar för sina tjänster. För att den totala säkerheten ska bli bra krävs det dock att även du hjälper till och skyddar dina uppgifter. Om du inte är försiktig och uppmärksam kan du utsättas för bedrägerier.

Nedan följer exempel på olika bedrägerier där internet, e-post, telefoner, automater med mera används som verktyg. Det finns risk att bedragare kan

  • komma över det som tillhör din identitet exempelvis PIN-koder, kortnummer, dosan och BankID. Bedragaren vill kunna uppträda i ditt namn för att sedan komma åt dina tillgångar och/eller
  • erbjuda dig personligen, att delta i en "affär" med fantastisk avkastning. Erbjudandet förespeglar utdelning via en vinst eller hög avkastning på en investering. Alla erbjudanden innehåller dock, så småningom åtaganden som du måste göra först, exempelvis lämna ut personliga uppgifter, öppna konto och/eller betala en avgift.

Du kan få hjälp att skydda dig mot olika typer av bedrägerier genom att följa de tips och råd som du hittar på vår webb.

Lämna aldrig ut personuppgifter, koder, kontonummer, kortnummer eller annan information.

Skimming

Skimming innebär att man kopierar den information som finns på ett korts magnetremsa. Informationen används för att tillverka falska kort som sedan används för att handla i ditt namn. Skimming kan förekomma på alla platser där kort används för uttag eller köp (ej internet). Det kan ske på bankautomater eller på andra platser där man kan betala med kort. Skimmingutrustning monteras som en extra utrustning på befintlig kortläsare.

Phishing

Phishing är en variant av bedrägeri som går ut på att "fiska" fram exempelvis bankrelaterad information från kunder som sedan används i brottsliga syften. Det finns flera olika sätt för bedragare att lura till sig information. Exempel följer nedan.

  • Internet

Bedragaren försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter via falsk e-post eller lockar dig att besöka en webbplats som smittar din dator med ett program som lyssnar av och samlar in information.

  • Telefon

Att "fiska" efter information är vanligt även via telefon. Du får ett samtal från en bedragare som påstår sig ringa från banken och behöver till exempel din personliga kod till telefonbanken eller din PIN- kod till ditt kort. Förklaringen till varför bedragaren behöver dessa uppgifter kan variera. Exempelvis påstår bedragaren att banken har datafel eller så har bedragaren hittat ditt stulna kort och behöver koden för att spärra kortet.

Pharming

Pharming är snarlikt till phishing. Medan phishing i princip bara använder förfalskad e-post och förfalskade hemsidor för att lura användaren på sina personliga uppgifter så är pharmingmetoden ett steg värre. Pharming går ut på att manipulera internets adresservrar så att besökare automatiskt dirigeras till en bluffsida. Manipuleringen kan leda till att du, trots att du har angivit en korrekt webbadress (till exempel www.ivetoftasparbank.se) dirigeras till en förfalskad webbplats som liknar bankens. Pharming använder svagheter eller brister i system för att lyckas. Dessa svagheter och brister kan finnas i din dator eller i delar av domännamnssystemet (DNS) hos exempelvis Internetleverantörer. Du försvårar kraftigt för dem som vill utföra en pharmingattack om du har en brandvägg och ett antivirusprogram installerat på din dator. Det är också viktigt att du håller dessa uppdaterade. Samma sak gäller för operativsystemet och webbläsaren. Pharmingattacker är komplicerade och förekommer därför inte lika ofta som phishingattacker.

Falska lotterivinster

Du får ett personligt e-postmeddelande eller vanligt brev, oftast på engelska, med information om att du har vunnit storvinsten i vanligtvis ett spanskt, holländskt, engelskt eller annat utländskt lotteri. För att få ut vinsten måste du först lämna ut känsliga uppgifter och/eller betala skatter eller avgifter.
 
"Nigeriabrev"
Du får ett personligt e-postmeddelande eller vanligt brev på engelska där avsändaren berättar en lång historia som ska väcka sympatier hos dig. Avsändaren påstår sig har tillgång till stora summor pengar, men har det svårt med myndigheterna i sitt hemland och behöver hjälp med att få ut pengarna ur landet. Till det behöver avsändaren din hjälp och erbjuder dig en del av pengarna som "tack för hjälpen". Avsändaren vill ofta ha din hjälp med att öppna konto i en bank dit pengarna ska skickas.
Innan pengarna kan överföras och du kan få "din del", måste dock olika typer av kostnader och avgifter i förväg betalas av dig.
Denna typ av brev kom ursprungligen från Nigeria, därav namnet, men idag återfinns avsändare i många andra länder.

Investeringsbedrägerier

Du blir kontaktad per telefon eller via ett personligt e-postmeddelande. Bedragaren erbjuder dig en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond, pensionsförsäkring eller liknande. Det är bråttom och du måste fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation och att det är en skattefri affär. Ibland vill man också träffa dig personligen. Bedrägerierna är skickligt planerade och utförs med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och hemsidor på internet.

Traditionell stöld av kort och kod

En person ställer sig bakom dig och noterar din PIN-kod medan du tar ut/sätter in kontanter vid automater eller när du betalar med kortet på annan plats. Därefter stjäl personen din kort och använder det för att tömma ditt konto.

Cash Trapping

Ett sätt att manipulera bankomater är så kallad Cash trapping, det vill säga när bedragaren klistrar på en list som fångar upp pengarna när de är på väg ut ur automaten. Vid den här typen av manipulering sätter bedragaren på en metallskena på automaten med antingen lim eller tejp. När pengarna är på väg ut fastnar de. Om du drabbas är det viktigt att du står kvar vid automaten, omedelbart ringer operatören och polisen och väntar tills de kommer.

Bedrägeri vid näthandel med kort

När du handlar med ditt kortnummer, kommer de flesta av nätbutikerna att lagra kortinformationen i sina databaser. Dessa databaser kan bli utsatta för intrång, om butikens säkerhetsskydd inte är tillräckligt bra. På så sätt kommer bedragare över din kortinformation.
Ett sätt att inte drabbas av detta fenomen är att använda bankens tjänst e-kort. Tjänsten kopplas till dina vanliga Bank-, Betal- och Kreditkort. Med e-kort skapas ett unikt kortnummer för varje köp. Ett e-kort fungerar bara hos ett inköpsställe och du bestämmer själv för vilket belopp e-kortet ska gälla.

Tänk på att du:

  • aldrig svarar på skräpmail, phishing, nigeriabrev, falska vinstvarningar, falska virusvarningar eller liknande
  • inte öppnar bilagor som följer med e-post från okända avsändare
  • aldrig lämnar personlig eller ekonomisk information (till exempel PIN-kod, lösenord, med mera) via e-post eller på osäkra hemsidor.
  • inte skriver ned eller förvarar din PIN-kod tillsammans med kortet
  • är försiktig när du lämnar kortet för betalning i en osäker miljö som du inte har kontroll över
  • inte svarar på konstiga frågor per telefon från okända personer
  • aldrig lämnar ut personliga koder via telefon (även om personen ifråga påstår sig ringa från banken eller från polisen!)

Banken tar aldrig kontakt med dig via e-post eller telefon för att uppmana dig att lämna ut personliga uppgifter som till exempel kortnummer eller koder. Säkerheten i bankens tjänster bygger på att bankens egna system håller reda på nödvändig information och att de hemliga koder eller lösenord som du använder endast är kända av dig. Det är alltså ologiskt att en bank skulle fråga efter sådana uppgifter.

I de fall du själv tar kontakt med internetbanken eller telefonbanken gäller att du anger lösenord och koder enligt de instruktioner banken har lämnat för tjänsten.

Stäng Skriv ut