Politiken och pengarna
Politik handlar mycket om ekonomi. När ett land vill styra ekonomin använder den finans- och penningpolitik.
Ett lands finans- och penningpolitik handlar bland annat om att skapa goda förutsättningar för tillväxt, låg inflation, en rättvis fördelning av pengar mellan människor, låg arbetslöshet och balans i utrikesbetalningarna
Med finanspolitik menas frågor som har att göra med statens inkomster och utgifter. Finanspolitiska beslut fattas av riksdagen efter förslag från regeringen. Denna politik märks ofta direkt i din egen ekonomi. Det gäller till exempel skattesystemet och socialförsäkringarna. När egenavgift, moms, barnbidrag eller socialbidrag ändras märks det i plånboken.
Sveriges Riksbank är vår centralbank. Den sköter penningpolitiken och har bland annat till uppgift att hålla inflationen på en låg och stabil nivå.
Valutapolitik är formellt sett regeringens ansvar. I praktiken har dock Riksbanken ett stort inflytande över besluten. Här handlar det bland annat om att välja mellan att ha en fast och en rörlig växelkurs.
Finanspolitik
Finanspolitiken påverkar dig också indirekt via räntan. Om staten har dålig ekonomi måste den låna för att täcka underskottet. Efterfrågan på pengar ökar och priset - räntan - stiger. Om svensk ekonomi har finansiella obalanser betraktar utländska placerare staten som en osäker låntagare och räntan stiger ännu mer på grund av risken. Stora underskott driver dessutom upp inflationen och sätter ytterligare press uppåt på räntan.
Ju större skulder Sverige har, desto mer beroende är vi av placerarnas åsikter om hur vi ska sköta landets ekonomi.
Penningpolitik
Målet är att KPI - konsumentprisindex - ska öka högst 2 procent per år. Det får dock avvika med en procentenhet under en kortare tid. Det gör att inflationen kan vara en eller tre procent i kortare perioder. Om målet hotas höjer Riksbanken reporäntan.
Finanspolitik och konjunkturen
Finanspolitik kan användas för att jämna ut svängningar i konjunkturen. Vid en lågkonjunktur kan staten stimulera ekonomin genom att öka utgifterna, till exempel höja barnbidragen. Staten kan även sänka skatterna. Då kan hushållens inkomster hållas uppe trots sämre tider. Nedgången i konjunkturen blir då inte lika djup som den kunde ha blivit.
Omvänt kan ekonomin kylas av under en högkonjunktur. Om staten sänker sina utgifter eller höjer skatterna får hushållen mindre pengar att handla för. Då minskar risken för att inflationen ska öka och ekonomin överhettas.
Om den ekonomiska politiken misslyckas får vi alla vara med och betala i form av högre arbetslöshet, lägre köpkraft och sämre socialt skyddsnät.
Penningpolitik och bostadsräntan
Reporäntan styr de korta bostadslånen. Med korta lån brukar man mena lån som löper på högst ett år.
De långa, bundna bostadslånen styrs istället av obligationsräntorna. De sätts av marknaden. Till stor del avgörs även den långa räntan av vad marknaden tror om inflationen. På så sätt är Riksbanken indirekt med och påverkar även de långa räntorna.
Valutapolitik
När den korta räntan höjs blir det mer attraktivt för utländska investerare att placera i Sverige. Efterfrågan på kronor ökar och kronan blir starkare. Här kommer vi in på valutapolitiken som hänger ihop med penningpolitiken.
En fast valutakurs gör det lättare att planera för de företag som handlar med utlandet. Men den innebär också att inflationen i Sverige inte kan vara högre än i utlandet. Är den det måste vi devalvera. Det sänker kronans värde och ger exportindustrin en skjuts på kort sikt. På lång sikt driver det på inflationen.
Med rörlig kurs finns fördelen att risken för spekulation mot kronan minskar. En nackdel är att företagen får leva i större osäkerhet om kronans värde. 1992 beslöt Riksbanken att kronans kurs skulle vara rörlig och inte knuten till något valutasamarbete. Därför är det nu marknaden som styr valutakursen. Riksbanken håller sig utanför så länge valutakursen inte försvårar kampen mot inflationen.
Om Sverige går med i EMU kommer kronan att ersättas av euron. Euron kommer dock att ha rörlig växelkurs gentemot andra viktiga valutor som till exempel dollar och yen. Det innebär att risker och möjligheter kring växelkurser ändå kommer att finnas kvar gentemot stora delar av vår omvärld.

